Det är många som längtar till våren. Jag tillhör inte den skaran. Vet Ni varför? Med våren, solen och värmen så kommer de fram, de otäcka krälande varelserna som ligger och lurpassar i gräs och stenrösen. Ormarna!

Jag sitter här idag enbart tack vare min kusin Bertil, då åtta år. Vi lekte i ett gammalt stenröse och jag var en sekund ifrån att barfota kliva rakt in i ett nystan av hungriga, slingrande varelser. Bertil gav mig knuffen som förmodligen räddade mitt liv.Är det då konstigt att jag har fobi? På teve kan man titt som tätt se en käck Jonas Wahlström skrämma upp rädda och försvarslösa människor i något underhållnigsprogram. Den enda som tycker att det är kul är han själv. Jag ser ormar överallt. Det är ingen orm ! Det är en fläktrem, säger maken. Har du sett en fläktrem kräla ner i ett dike?undrar jag. Det är nog inte omöjligt, svarar han. Vet du att de föder levande ungar, hängande i ett träd?Vilka då?Fläktremmarna, säger han och så går han. Utedass är en omöjlighet att besöka. Vem vet vad som döljer sig där nere. Att plocka svamp innebär att jag hoppar runt tuvorna iklädd sjöstövlar, för att dunsa så mycket som möjligt. Det finns de som tycker att det ser löjligt ut. Konstigt!

Hissfobi! Ja tyvärr så lider jag även av detta. Åker alltid stora sänghissar om jag absolut måste åka.Där kan jag i nödfall lägga mig på golvet och gömma ansiktet i händerna. Har under åren fått mycket skäll och spydiga kommentarer. Det finns personhissar, osv. Man gör inte finger i min ålder. I så fall bara bakom ryggen. Att känna stickningar i ansiktet, kallsvett i pannan och rusningar i hjärtat är hemskt. Om man har riktig otur så lyckas det smyga in en orm eller två genom golvspringorna. Vem vet! Sådant har hänt!

Tänkte göra ett roligt avslut på kåseriet, men har lyckats tappa en havrekaka på tangentbordet. Oj, vad smulor det blev! H dt  ba!