En mulen dag! Jipiii!  Utan dåligt samvete slår jag mig till ro i den pompösa skinnstolen. Här ska videoarkivet tömmas. Jag börjar med "Morden i Midsummer" Dags för lite spänning i tillvaron. Tre mord i samma lilla by, inom några dagar, känns bara alltför overkligt. Efter några veckors avsnitt så bör hela byn vara utplånad. Jag byter till något annat. Romantik kan man aldrig få för mycket av, enligt vissa, så  jag väljer Doktor Zjivago. Varför? Varför? Filmen är över tre timmar lång, och det är bara elände. Tårarna strömmar och nu snyftar jag högljutt. Tur att maken jobbar så att han slipper komma med spydiga kommentarer. Omar Sharif, som spelar doktor Zjivago, stirrar med sina blöta, tårfyllda, mörkbruna ögon från teve-skärmen. Vad glor karln på? Är  det på mig? Knappast. Jag har nu blivit hes av allt bölande. När telefonen ringer och stör, tror uppringaren att den har ringt fel och jag bryr mig inte om att ge mig till känna. Klockan är nu tre, och hunger gör sig gällande. Ostbågar och en Loranga får det bli. Här ska hinnas med åtminstone en film till. Maken ringer och vill meddela att han kommer sent. Stackars dej, säger jag medkännande. Jag tror att jag städar köket för att fördriva tiden! Ha, ha! Vem städar köket när Sean Connery kommer på besök? Sista Ronden den "Gamla Bonden". Härligt! Nu kommer han gubben. " Här är det nystädat, ser jag!" Vad skönt det är med en gubbe som varken ser eller hör."