Jag har fått ny kyl och frys! Jag blev lovad att bli uppringd dagen innan för att hinna tömma de gamla utslitna, men så blev icke fallet. Som den nattmänniska jag är så är jag oftast inte klädd före klockan tio på förmiddagen, utan hasade runt i mitt zebramönstrade, urtvättade nattlinne, intet ont anande. Lille Ludde som med glädje antagit mattes fula ovana, sov djupt, när dörrklockan ringer. Vem ringer på den här tiden? Måste vara maken som har glömt nyckeln. Nej då! Det var inte maken. Det var en ung gänglig grabb som påstod att han skulle byta mina vitvaror. " Det går inte, stammade jag. " Ni skulle ringa före!" Jag måste tömma alla skåpen!" Han vred sig oroligt när han skådade min urblekta skapelse, med zebran i centrum. Håruppsättningen stod som en gloria på hjässan och allt var plötsligt ett kaos. " Du kan ta det lugnt, sa den vänliga grabben. Jag väntar! Ludde var nu på väg uppför grabbens byxben, och det gjorde inte saken bättre.

Till verket. Frysen innehöll diverse överraskningar. "Kan man äta kyckling fileer från tvåtusentvå, eller en gammal gädda från slutet av nittonhundratalet? Det går säkert bra. Jag sparar dessa. Allt kastades i en stor säck för att hålla kylan. Vidare till kylen. Varför har man fem flaskor ketchup när man inte brukar detta? Varför växer det mossa på morrötterna som ligger bortglömda i grönsakslådan. Varför? Nu ringer det på dörren igen!! Jag blir galen! Utanför står den gänglige med ett stort frysskåp. " Hur går det, undrar han." " Jag har nu en puls på etthundraåttio och svåra svettningar. Bra! ljuger jag. Bara överskåpen kvar!! Samtidigt hör jag ett kvidande från lille Ludde som fått en Tupperware kanna i skallen. Resten av plastburkarna rasade ut över golvet. Hundratals. " Du kan ta det lugnt säger han igen, den gänglige. Hur f-n ska det gå till? Du står ju här och väntar med dina skåp!

Slutet gott allting gott! Hem kommer maken, intet ont anande. Han har varit hemma i tre timmar innan han märker att skåpen är utbytta. Otroligt!