Ikväll är det fest i byn .Kusin med sambo bjuder upp. Från klockan halv sex ses diverse olika fordon belamra vägen till den lilla stugan i skogsbrynet. Här kan vi se en jaguar, en traktor med kärra, en gräsklippartraktor och en flakmoppe skramla fram.längst vägen Man tager vad man haver som en säger Alla kör försiktigt och tar.  hänsyn till mötande fordon, vilka vid detta tillfälle, tack och lov, lyste med sin frånvaro...Plötsligt störs lugnet av ett gastkramande skrik!! Gräsklippartraktorn börjar plötsligt att leva sitt eget liv. Chauffören av traktorn, en spröd äldre dam med knut i nacken, skriker rakt ut och kan varken styra eller stanna. En liten oskyldig hund håller på att få pälsen klippt. Efter några extra varv i trädgården och  några halshuggna blomster, stannar så åbäket. Som ett resande teatersällskap såg vi ut där vi stod mitt i denna fordonspark. Vissa med gapande munnar, och de mera våghalsiga som skrek av skratt. Vi bybor skrattar inte åt sådana händelser. Vi "hummar"lite och talar allvarligt om vad som kunde ha hänt. Ruskar på huvudet i samförstånd. Sådana är vi! Vilka är det då som brister ut i skratt N0llåttor och Kolle och Ada, naturligtvis. Di har inte bättre vett! För dessa var väl händelsen en fis i rymden medan vi bofasta kommer att tala om detta i månader. Kanske i år! Tack och lov så var drinkarna alkoholfria, vilket gör att jag idag orkar ut i skogen till mina privata svampställen.  Men vad tusan ! Tyskregistrerade bilar! Fyra på rad. De skövlar mitt bästa svampställe! Har de inga skogar i Tyskland? Jo då, men de är privata!

Nää! Jag föredrar nog nollåttorna och göteborgarna när jag tänker efter. Även om de skrattar åt äldre spröda damer på gräsklippartraktor.